Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln och som insöndras därifrån till blodet efter en måltid, som ett svar på förhöjda nivåer av socker (glukos) i blodet. Insulinet ser därefter till att glukos släpps in i cellen så att cellen får den energi den behöver för att den ska fungera som den ska. Människan har dock alltid en liten mängd insulin och glukos i blodet, vilket håller sockerämnesomsättningen i balans. Under natten, när man normalt inte äter, omsätter kroppen socker som den sparar till glukos som cellerna kan använda. Det finns alltså ett grundbehov av insulin även mellan måltiderna utöver det insulin som insöndras vid måltid.
Insulin bildas i betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Namnet insulin kommer från ordet "insula" som betyder ö.
Insulin och diabetes
Eftersom kroppen inte längre kan producera tillräckligt med eget insulin så används istället "fabrikstillverkat" insulin som behandling vid diabetes.
Behandling med insulin
Insulinerna som används vid diabetesbehandling har alltsedan det första framställdes för snart 100 år sedan blivit allt fler och bättre. Insulinerna har blivit mer skräddarsydda för att passa alla sorters diabetes och efterlikna en mer normal insulinproduktion. Valet av insulin beror på vilken form av diabetes och vilka individuella behov en person har. De olika insulintyperna kan grovt delas in i basinsulin, måltidsinsulin och mixinsulin.
Hur fungerar insulin?
För att sockermolekylerna ska kunna gå över från blodet in i kroppens olika celler behövs insulin. Insulin kan liknas vid en nyckel som öppnar en dörr i cellväggen så att sockermolekylerna kan passera in. Om det finns för lite insulin stannar sockret kvar i blodet och cellerna får för lite energi och dessutom blir blodsockret högt. Insulin har även effekter på kroppens omsättning av fettsyror och gör att triglycerider tas upp i blodet.