Utöver möjligheten att förbättra glukoskontrollen så ger regelbunden fysisk aktivitet en rad positiva effekter. Risken för och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, kolesterolvärdet förbättras, prestationsförmågan ökar och effekten på vikt och livskvalitet är också positiv.

Fysisk aktivitet vid diabetes kan vara förknippad med både låga (hypoglykemi) och höga (hyperglykemi) glukosnivåer.

Att skriva upp ett antal faktorer gällande din träning kan underlätta i den diskussion du kan ha med din diabetesmottagning - allt för att den fysiska aktiviteten ska förbli både enkel och rolig, men också säker att genomföra:

Detta kan du tänka på:

• Typ av aktivitet
• Hur intensiv aktiviteten är och hur länge den varar
• Insulindosering samt tidpunkt för denna, inklusive vid pumpanvändning
• Glukosvärden: före, ibland under tiden, och efter aktivitet
• Kostintag (framför allt sort och mängd kolhydrater)
• Hur utnyttjas CGM eller FGM bäst under träningen?

Effekten på glukosvärdet kan variera beroende på olika faktorer. Förbereder man sig alltid på samma sätt före träning eller tävling ökar förstås möjligheten att upprätthålla en bra glukoskontroll. Tidpunkt för insulindos, mängd insulin och kolhydraternas mängd är viktiga faktorer. Viktigt att ta med i beräkningen är också hur intensiv aktiviteten är och hur länge den varar.

Några orsaker till varierande glukosvärden redovisas i korthet nedan:

Hypoglykemi (lågt glukosvärde)

• För mycket insulin på grund av "felaktig" doseringstidpunkt eller för hög dos
• Träning/aktivitet som varar mer än 30-60 minuter utan extra kolhydrater
• Hög intensitet (50-75 % av maximal prestationsförmåga)

Läs mer om hypoglykemier 

Stabilt glukosvärde

• Korrekt insulinmängd inför och under fysisk aktivitet
• Korrekt mängd kolhydrater

Hyperglykemi (högt glukosvärde)

• Brist på insulin före och under fysisk aktivitet
• Tävling som medfört ökade halter av adrenalin
• Kort intermittent anaerob intensitet (exempelvis sprint i intervall) vilket medför ökad nivå av stresshormoner.
• För stor mängd kolhydrater

• Planera fysisk aktivitet som är intensiv eller varar längre än 30 minuter, eftersom det kräver anpassning av insulindos och/eller kolhydrater. Kolhydrater är av stor vikt vid fysisk aktivitet som varar längre än 60 minuter.

• Det är bra om det går att anpassa insulindoseringen till en tidpunkt som gör att insulinnivån minskar då den fysiska aktiviteten påbörjas. Anpassning måste givetvis göras i relation till den insulinsort man använder sig av, samt om man använder pump eller inte
• I det fall dosen ges alldeles före aktiviteten måste mängden kolhydrater ökas för att undvika låga glukosnivåer
• Sträva efter ett glukosvärde vid start kring 8 mmol/liter och kompensera sedan glukosfallet vid aktiviteten med kolhydrater Att starta med värden mellan 10 mmol/liter och 15 mmol/liter kan vara en orsak till att HbA1c-nivån inte blir optimal
• Är den fysiska aktiviteten större jämfört med en "normaldag" så bör den långverkande dosen alternativt basaldosen till natten sedan minskas (beroende på vilket basinsulin du använder)
• Har du insulinpump så kan du relativt enkelt justera insulindosen efter hur mycket och intensivt du tänker träna

Läs mer om insulin

Nedan info är generell och det kan vara olika mellan olika individer

• Fysisk aktivitet med kort varaktighet eller hög intensitet (till exempel tyngdlyftning eller intervallsprint) kräver möjligen inte kolhydrater innan aktiviteten startar, men kan innebära att glukosnivån sjunker senare. Extra kolhydrater efter sådan aktivitet är därför att rekommendera
• Fysisk aktivitet med lägre intensitet (som fotboll, cykling, joggning, simning) kräver tillägg av kolhydrater före, under och efter aktiviteten.
• Fysisk aktivitet med längre varaktighet (60-90 min) kräver förberedelser med mer långsamma kolhydrater (pasta, bröd). Under aktiviteten kan sedan mer snabba kolhydrater användas (saft, sportdryck)
• Mängden kolhydrater anpassas till behovet och det får man undersöka genom upprepad provtagning vid träning. Mängden beror på kroppsvikt, typ av fysisk aktivitet och av insulinnivåer
• Behovet av kolhydrater under fysisk aktivitet motsvarar 10-30 g (1-3 dl söt saft eller sportdryck) per 30 min för en individ som väger 70 kg

Läs mer om kost vid typ 1-diabetes 

Fysisk aktivitet på morgonen, innan man tar måltidsinsulin, resulterar sällan i någon hypoglykemi eftersom de cirkulerande insulinnivåerna är låga samtidigt som nivån av motreglerande hormoner är hög.

Tidpunkten under dagen som är bäst för motion kan vara då måltidsinsulinet redan haft sin maximala effekt. Det innebär att det vore lämpligt om till exempel skolgymnastiken startar 1-2 timmar efter en måltid.

Aktivitet direkt före lunch kan också vara ett alternativ, men då bör man först äta ett mellanmål i form av frukt för att minska risken för hypoglykemi. En lunch strax efter träningen är också vad man eftersträvar, så att depåerna fylls på nytt.

Dygnet efter upprepad fysisk aktivitet av låg eller måttlig intensitet är motregleringen vid hypoglykemi avtrubbad hos vuxna. Behovet av att tillföra kolhydrater ökar därför under den andra dagen i det fall den fysiska aktiviteten fortsätter (t ex vid träningsläger, skidresor). Hypoglykemi som varar under mer än två timmar leder till en försämrad motreglering under efterföljande dygn

När glukoskontrollen är dålig och glukosvärdet ligger högt före fysisk ansträngning, kan de cirkulerande insulinnivåerna vara för låga, vilket leder till en ökad effekt av de motreglerande hormonerna. Detta ökar risken för ketos (syrabildning).

Läs mer om syraförgiftning 

Ketoner förekommer vid brist på insulin

Glukosnivåerna är förhöjda parallellt med ketonbildning. Fysisk aktivitet avråds bestämt vid sådana tillfällen. En kontroll av ketoner bör ske vid upprepade höga glukosnivåer (hyperglykemi).

Läs mer om ketoner 

Referenser: Peter Adolfsson, Barnläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Senast uppdaterad: 2021-04-15