Printed From:


Behandling av typ 1-diabetes

Det främsta målet med all behandling av diabetes är att få en så normal blodsockernivå som möjligt. Blodsockernivån påverkas av vad du äter, hur du mår, hur mycket du rör på dig och insulinbehandlingen. Maten är en hörnsten i all diabetesbehandling. Diabeteskost är inte någon extrem diet utan vanlig, sund mat. Du som har diabetes ska välja samma mat som alla andra som vill äta nyttigt, det vill säga mycket grönsaker och fibrer, samt undvika för mycket fett och socker.

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes måste alltid behandlas med insulin, eftersom kroppen inte själv producerar något insulin, då de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln inte fungerar längre. Insulinbehandlingen skräddarsys helt efter individuella behov och planeras tillsammans med ett diabetesteam. Behandling av typ 1-diabetes sköts vanligtvis av en diabetesspecialist.

Vid behandling av typ 1-diabetes är målsättningen att uppnå en så normal blodsockernivå som möjligt. Vid insulinbehandlingen försöker man efterlikna den friska bukspottkörtelns insulinproduktion.

Den vanligaste behandlingsprincipen vid typ 1-diabetes består av ett långverkande basinsulin som täcker det basala behovet, kombinerat med måltidsinsulin som tas i samband med måltider för att möta de blodsockerstegringar som då uppstår.

Du kan även få behandling med hjälp av en insulinpump. Insulinpumpar ger en jämn kontinuerlig tillförsel av snabbverkande insulin under hela dygnet och du kan ge stötdoser av insulin till måltiderna.

"Smekmånadsperioden"

Ofta är det så att patienter som nyss insjuknat i typ 1-diabetes och påbörjat insulinbehandling behöver mycket små insulinmängder i början. Det beror på att de kvarvarande insulinproducerande cellerna har återhämtat sig något och kan producera lite mer insulin. Denna period brukar kallas "smekmånadsperioden" eller "honeymoon-perioden". Den är övergående och efter ett litet tag ökar insulinbehovet sakta igen.

En balansgång mellan högt och lågt blodsocker

Det är viktigt att få så bra kontroll som möjligt på blodsockret med hjälp av behandlingen. Det är viktigt att blodsockret inte blir för högt, men det är samtidigt lika viktigt att det inte blir för lågt, för då får man insulinkänningar, så kallade hypoglykemier.

Allt detta kräver att man lär sig olika metoder för att själv kontrollera sitt blodsocker, och numera finns det många tekniska hjälpmedel för att hitta en god blodsockerbalans.

Blodsockermätare har funnits länge på marknaden och med en sådan får man ett snabbt svar på hur blodsockret ligger precis när man mäter. Det enda som krävs är ett litet stick i fingret och en droppe blod.

FGM (Flash Glucose Monitoring) består av en sensor som sitter precis under huden och en scanner som du läser av den med. Sensorn läser av sockerhalten i vävnadsvätskan dygnet runt, och när man scannar sensorn får man ett aktuellt glukosvärde, en kurva för de senaste 8 timmarna samt en pil som visar om blodsockret ligger stabilt, eller om det sjunker eller stiger långsamt eller snabbt. Freestyle Libre är ett exempel på FGM.

CGM (Continuous Glucose Monitoring) ger kontinuerlig glukosmätning och används ofta tillsammans med insulinpump. En CGM består av en liten sensor precis under huden. Den läser av glukosnivån i vävnadsvätskan med några sekunders mellanrum och skickar sedan avläsningarna trådlöst till glukosmätaren. De flesta CGM:er kan programmeras med larmgränser för låga och höga värden. Några av de CGM-system som används i Sverige är Dexcom och Guardian Connect (för Iphone).

Den allra senaste tekniken kallas Closed loop. Det är ett system som består av en insulinpump och en blodsockermätare som kommunicerar med varandra. Det vill säga, mätaren skickar information till pumpen som i sin tur doserar insulin därefter. Hittills finns bara ett sådant självjusterande system på marknaden (Medtronic 670G, en så kallad Hybrid Closed Loop), men fler förväntas lanseras de närmaste åren.

Förutom all praktisk teknik så är det också viktigt att man lär sig känna igen tecknen på för lågt blodsocker, så att man kan motverka det i god tid genom att äta druvsocker (som man alltid bör ha tillgängligt) eller få i sig kolhydrater i annan form.

Senast uppdaterad: 2019-03-18