Måltidsinsulin är en insulintyp som med snabb effekt och kort verkningstid efterliknar kroppens normala insulininsöndring i samband med måltider.

Måltidsinsulinets uppgift är att ta hand om den blodsockerstegring som följer när man har ätit. Insulindosen bör helst anpassas efter blodsockernivån före måltiden, hur mycket och vad man planerar att äta samt eventuellt också efter grad av fysisk aktivitet före eller efter måltid.

Måltidsinsulin tas i direkt anslutning till måltiderna. Det innebär i regel tre gånger per dygn (vid frukost, lunch och middag) men ibland kanske också till mellanmål eller kvällsmål. Effekten är snabb och varar inte längre än några timmar.

Vid behandling med insulinpump ges enbart direktverkande insulin som doseras kontinuerligt för att efterlikna kroppens egen basproduktion, och vid måltider tas ytterligare stötdoser.

Om man injicerar med insulinpenna så injiceras insulinet oftast i magen, som är lättast att komma åt. Magen har även ett snabbare upptag av insulin från stickstället till blodet än vad låret och skinkan har.

Läs mer om injektionsställen 

Det finns två olika typer av måltidsinsulin, direktverkande och snabbverkande. Direktverkande insulin kan tas alldeles före måltid alternativt direkt efter måltiden. Det första direktverkande insulinet kom 1996 och idag används nästan uteslutande denna typ av måltidsinsulin i Sverige. Direktverkande insulin används även till insulinpumpar.

Snabbverkande insulin bör tas en halvtimme före måltid, varför denna insulinform oftast inte längre används. Det är dock fortfarande vanligt att ge detta insulin i droppform vid sjukhusvård.

Vid typ 1-diabetes används måltidsinsulin i kombination med basinsulin för att efterlikna kroppens egna normala insulininsöndring. Måltidsinsulinet tas i direkt anslutning till måltiderna, i regel tre gånger per dygn vid frukost, lunch och middag men ibland kanske också till mellanmål eller kvällsmål.

Vid behandling med insulinpump ges enbart direktverkande insulin som doseras kontinuerligt för att efterlikna kroppens egen basproduktion, och vid måltider tas ytterligare stötdoser.

Bäst resultat uppnår den som kontrollerar sitt blodsocker regelbundet och lär sig hur man ska hantera sin insulindos i olika situationer (såsom vid sjukdom, motion, måltidssammansättning etc).

Vid typ 2-diabetes kompletteras basinsulinet med måltidsinsulin när basinsulin och tabletter inte är tillräckligt för att nå acceptabla blodsockernivåer. Man kan börja med att ge måltidsinsulin till den måltid som ger störst blodsockerstegring och sen vid behov lägga till måltidsinsulin vid flera måltider för att nå blodsockermålet.

När man haft sin typ 2-diabetes så pass lång tid att den egna insulinproduktionen i princip upphört, insulinbehandlas typ 2 på samma sätt som typ 1-diabetes.

Läs mer om basinsulin