Har man tagit till sig budskapet om att äta små måltider men ofta och regelbundet, kan man börja detaljgranska de olika budskapen kring diabeteskosten. Oftast äter ju diabetiker samma kost som de som inte har diabetes. Det är bara lite viktigare att kombinera ihop maten så att den ökar blodsockret så successivt som möjligt.

Kroppen har alltså svårare att klara av snabba blodsockerhöjningar än när blodsockret höjs lite långsammare.

Generellt är det bra att äta fettsnåla mejeriprodukter och mycket fet fisk. Till alla måltider bör man äta mycket fibrer, som minskar upptaget av socker i blodet.

Ett klassiskt exempel är ju potatisen som kan ätas i olika former – den kokta med skal ökar blodsockret måttligt, medan potatismos eller friterad potatis höjer det väldigt snabbt. Samma sak gäller för apelsinen – där apelsinjuice höjer blodsocker mycket snabbare än om man äter upp hela apelsinen.

Totalmängden mat är också viktig; man räknar ofta energibehovet per dag i kilokalorier (kcal). Medelålders kvinnor som inte rör på sig behöver ca 2000 kcal per dag, och fysiskt inaktiva män ca 2500 kcal. Regelbunden fysisk aktivitet ökar energibehovet. Barn och ungdomar som växer har också ett ökat energibehov, om de inte är överviktiga och istället kanske skulle må bra av att gå ner i vikt. Kontakta en dietist på din diabetesmottagning som kan hjälpa till med en personlig uträkning av ditt energibehov.

Energibehov i olika näringsämnen:

• 1 gram fett = 9 kcal
• 1 gram kolhydrater = 4 kcal
• 1 gram proteiner = 4 kcal
• 1 gram alkohol = 7 kcal

Senast uppdaterad: 2021-04-15