Man säger att insulin binder fett. Hur menar man då? Om man försöker satsa på LCHF-dieten – vad händer då med allt fett man sätter i sig?

Svar:

Insulin är ett tillväxthormon, så höga doser av insulin kan öka fettmängden men även muskelmängden om man samtidigt tränar. Det bästa sättet att få insulin att verka bra är att träna regelbundet, då behöver man inte vara orolig för att insulin "binder fett".

LCHF-dieten kan sänka blodsockret men även höja blodfetterna, så långtidseffekterna är oklara. Insulindoserna ska anpassas efter blodsockret som i sin tur är beroende av hur man tränar och äter.

Läs mer om kost och typ 2-diabetes

Läs mer om motion och typ 2-diabetes 

Svar:

Det behöver inte betyda något allvarligt om du mår bra i övrigt. Ta urinprovet igen och kanske även ett blodsocker om du har ökad risk att få typ 2-diabetes, d v s om du är överviktig och/eller det finns diabetes i släkten.

Testa din risk för typ 2-diabetes 

Svar:

Det kan vara något svårare att bli gravid, framför allt om man har typ 2-diabetes. Dock blir många gravida utan några problem. Det är viktigt att blodsockerkontrollen är optimal, både i befruktningsögonblicket och under hela graviditeten, för att undvika komplikationer hos både fostret och mamman.

Svar:

Det har spekulerats i ett samband mellan allergier och typ 1-diabetes, eftersom båda tillstånden är vanligt förekommande i till exempel Sverige.

Hur hänger zinkbrist och diabetes ihop? Hur testar man eventuell zinkbrist? Min mor är 85, år tar insulin 3 ggr/dag. Själv har jag fått veta om min zinkbrist och mycket av symtomen stämmer även på min mor. Jag är vegetarian men inte min mor. Men hon kan ju ändå ha en brist och hur påverkar detta hennes ökade insulinbehov?

Svar:

Vid typ 1-diabetes finns ökad risk för glutenintolerans som kan ge olika brister. Indicier på zinkbrist och glutenintolerans kan fås med hjälp av ett blodprov. Om glutenintolerans föreligger går insulinbehovet ned.

Svar:

Vad jag känner till finns inget bidrag till glasögon att få vid typ 2-diabetes.

Svar:

Ja, stress ökar olika hormoner som i sin tur höjer blodsockervärdena.

Svar:

Om det endast är tillfälliga låga eller höga värden som man själv kan åtgärda finns inget behov av läkarkontakt. Vid frekventa besvär med låga eller höga värden och/eller om man inte kan åtgärda dem, bör läkare och/eller diabetessjuksköterska kontaktas.

Hur stor är risken för att jag kan få diabetes när min pappa fick det i min ålder? Jag äter bra, motionerar regelbundet, äter inte mycket fett och är inte rökare men snusar lite, ca 5 påsar per dag.

Svar:

Du verkar leva ett bra liv. Risken att få diabetes finns generellt i samhället. Är det så att vi har någon släkting, moder eller fader, så ökar risken, precis som du skriver. Men riskökningen är ytterst beskedlig. Genom att hålla igång fysiskt som du gör, så minskar du risken för diabetes typ 2.

Läs mer om ärftlighet och diabetes 

Svar:

Ja, det är de insulinproducerande cellerna som angrips vid en autoimmun sjukdom, och betacellerna förstörs och diabetes utvecklas med höga blodsocker som följd. Individen får typ 1-diabetes.

Svar:

Har en individ svängande blodsocker, störande insulinkänningar, så är detta en indikation för insulinpump, speciellt om individen haft insulinkoma. Andra indikationer är högt långtidssocker (HbA1c) trots försök att få det så bra som möjligt. En annan orsak kan vara att individen har höga blodsocker på morgonen utan någon förklaring, som lågt blodsocker på natten med senare insulinkänning. I dessa fall är det lättare att hantera sin diabetes med insulinpump. Fördelarna är just att blodsocker-svängningarna minskar.

Läs mer om behandling med insulinpump 

Svar:

Just magsjuka och diabetes är en fråga som är mycket viktig, särskilt för personer med diabetes. Det första man bör göra är att utesluta insulinbrist som ibland kan yttra sig med just kräkningar. Andra symtom kan vara buksmärta och sedan omtöckning och efter hand medvetslöshet. Mät blodsockret och även syror (ketoner) i urinen. Är blodsockret lite förhöjt och urinen visar tecken på ketoner är det en tydlig insulinbrist. Var då försiktig och åk in till sjukhuset, hellre en gång för mycket än en gång för lite. Insulinbrist kan nämligen ge syraförgiftning i kroppen, vilket är ett livshotande tillstånd.

Har man uteslutit insulinbrist genom att ta ett blodsocker samt kontrollerat ketoner i urinen, så kan till exempel kräkningar och eller diarré förstås bero på magsjuka. Det viktigaste att tänka på då är att fortsätta tillföra insulin till kroppen, även om man inte kan äta! Kroppen kan annars inte få in energi i cellerna, vilket gör att man är i riskzonen att utveckla syraförgiftning, som är ett livsfarligt tillstånd!

Ofta kan man fortsätta med långtidsinsulinet oförändrat, men måltidsinsulinet behöver minskas eller tas bort. Samtidigt ska man försöka dricka sockerhaltiga drycker och vatten. Är det så att man har svårt att få i sig vätska, och har kräkningar/diarréer samt märker att blodsockret sjunker bör man söka sjukhusvård för att få vätska i dropp direkt in i blodet. Jag hoppas att du blir förskonad från både magsjuka och insulinbrist!

Svar:

Om blodsockervärdet är högt ansamlas socker i ögats lins. Det omvandlas till sorbitol, och sorbitol har svårt att försvinna vilket kan ge temporära synproblem. Dessa försvinner efter några veckor till månader, om blodsockervärdet har normaliserats. Ett annat ögonproblem som kan ge dålig syn vid diabetes är retinopati. Retinopati tar dock viss tid att utveckla och uppträder vanligtvis inte de första åren.

Läs mer om ögonkomplikationer 

Svar:

Den allra senaste (2018) tekniken kallas Closed loop. Det är ett system som består av en insulinpump och en blodsockermätare som kommunicerar med varandra. Det vill säga, mätaren skickar information till pumpen som i sin tur doserar insulin därefter. Hittills finns bara ett sådant självjusterande system på marknaden (Medtronic 670G, en så kallad Hybrid Closed Loop), men fler förväntas lanseras de närmaste åren.

Svar:

Svar: Olika muskel- och ledvärksbesvär har förknippats med diabetes. Fetma är en riskfaktor för både knäartros ("förslitning i knä") och typ 2-diabetes men det är oklart om typ 2-diabetes är en riskfaktor, oberoende av fetma. Behandlingen är viktreduktion, antiinflammatorisk medicinering och ibland operation. "Frozen shoulder" det vill säga stel axel kan förekomma vid långvarig diabetes och kan behandlas med sjukgymnastik.

Binjurebarkssvikt med brist på kortisol är en ovanlig sjukdom som är något mer vanlig vid typ 1-diabetes och kan yttra sig som diffus led- och muskelvärk. Behandlingen är medicinering med kortison.

Min tjejkompis som har insulinbehandlad diabetes har nu slutat ta sina sprutor med resultat att hon rasat i vikt. Varför rasar man i vikt och vad händer med kroppen när man slutar med insulin?

Svar:

Att sluta med insulin om man har typ 1-diabetes (det vill säga insulinbehandlad diabetes) är mycket farligt. Blodsockret stiger snabbt, syror bildas i kroppen, stora mängder socker följer med urinen och kraftig dehydrering (vätskebrist) inträder. Detta kallas för ketoacidos och brukar ofta leda till intensivvård på sjukhus. En del yngre tjejer slutar eller minskar sina insulindoser för att gå ner i vikt. Förutom sjukhusinläggning brukar det leda till diabeteskomplikationer i framtiden.

Jag har träffat unga tjejer som slutat med sitt insulin och inte överlevt. Det är livsviktigt att din kamrat börjar med insulin igen! Förklara för henne varför och om hon inte börjar direkt och/eller mår dåligt så bör ni ta kontakt med sjukvården akut.

Svar:

Det är möjligt men det finns ej visat. Mer data finns kring virus, men det är fortfarande bara en hypotes bland många.

Jag har haft typ 1-diabetes i många år och lider av kraftig övervikt. Har provat alla tänkbara metoder för att gå ner i vikt. Har tagit en mängd prover för att utesluta att övervikten beror på någon sjukdom. Är det möjligt för mig att genomföra en gastric bypass-operation?

Svar:

Ja, det kan eventuellt vara möjligt med en gastric bypass- operation men det krävs utredning och kontroller av specialister som är väl förtrogna med både typ 1-diabetes och gastric bypass.

Har läst att personer som haft körtelfeber har fått typ 1-diabetes som följdsjukdom? Kan det stämma och vad är i så fall orsaken till att man får diabetes som följdsjukdom? Vad händer i kroppen då?

Svar:

Det har spekulerats i att olika typer av virus kan trigga typ 1-diabetes hos individer som löper risk att få typ 1-diabetes. Det har visats att något fler individer diagnosticeras med typ 1-diabetes under vinterhalvåret då även fler virusinfektioner diagnosticeras jämfört med sommarhalvåret. Vad som exakt händer i kroppen är omdebatterat.

Jag har haft typ 1-diabetes under 30 år och har en 19 årig son. Ska han vaccinera sig? Går det att vaccinera sig?

Svar:

Risken att din son utvecklar typ 1-diabetes är liten (5-8 %). Om han har ett ökat antal av de antikroppar som vanligen finns vid typ 1-diabetes är risken betydligt större. Dessa kontrolleras dock inte rutinmässigt hos släktingar till personer med typ 1-diabetes om de inte ska rekryteras till någon vaccinationsstudie. Det går att vaccinera sig om man ingår i en vaccinationsstudie, dock är resultaten inte entydiga om nyttan av vaccinering.

Svar:

Kramp kan förekomma vi mycket låga blodsockervärden, det är dock relativt ovanligt hos vuxna.

Svar:

Risken att få typ 1-diabetes om någon nära släkting (bror, syster, förälder, barn) har det är 5-8 %. Risken är något större om fadern är drabbad jämfört med modern.

Jag har haft typ 1-diabetes i 6 månader. Tar insulin 4 ggr per dag och det verkar fungera ganska bra, d v s värdena är någorlunda låga, men inte ännu normala. Jag har märkt att jag blivit väldigt glömsk och tappar bort saker och ting. Har min glömska något att göra med min diabetes? Är annars frisk och motionerar regelbundet med långa promenader.

Svar:

Det finns ett samband mellan långvarig diabetes med upprepade episoder av hypoglykemier och glömska. Det är osannolikt att detta skulle vara orsaken vid kort diabetesduration. B12-brist kan leda till glömska och är associerad med typ 1-diabetes. Be din ordinarie läkare undersöka dig.

Min dotter på 20 år har haft diabetes sedan 10 års ålder. Senaste ett och ett halvt åren har hon haft problem med trötthet, ökad infektionskänslighet och även stadigt minskat i vikt. Hon går på regelbundna kontroller och jag har inte hört nåt negativt. De senaste veckorna har hon rasat i vikt, ätstörning har hon inte men vi är oroliga. Varför går hon ner i vikt? Hon har haft en period med hjärtklappningar för några månader sedan och varit på akuten. De tog prover där angående sköldkörtel m m. Men då hon är vuxen, lever sitt eget liv får vi föräldrar mindre insyn vilket är rätt men nu är vi oroliga. Vad kan det vara som gör att hon minskar så i vikt? Vi har försökt prata med henne men hon tycker att hon är "lagom".

Svar:

Det finns en ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar om man har typ 1-diabetes, det vill säga sköldkörtelrubbningar, glutenintolerans (celiaki), B12-brist, hudområden där det saknas pigment (vitiligo), binjurefunktionsstörning (Addisons sjukdom) et c. I fall av viktnedgång och trötthet tycker jag att man ska utesluta sköldkörtelrubbningar, glutenintolerans (celiaki), binjurefunktionsstörning (Addisons sjukdom) och höga HbA1c värden.

Lämpligen bör hennes ordinarie doktor konsulteras.

Svar:

Numera finns det många tekniska hjälpmedel för att mäta och kontrollera blodsocker- och glukosvärden:

Blodsockermätare har funnits länge på marknaden och med en sådan får man ett snabbt svar på hur blodsockret ligger precis när man mäter. Det enda som krävs är ett litet stick i fingret och en droppe blod.

FGM (Flash Glucose Monitoring) består av en sensor som sitter precis under huden och en scanner som du läser av den med. Sensorn läser av sockerhalten i vävnadsvätskan dygnet runt, och när man scannar sensorn får man ett aktuellt glukosvärde, en kurva för de senaste 8 timmarna samt en pil som visar om blodsockret ligger stabilt, eller om det sjunker eller stiger långsamt eller snabbt. Freestyle Libre är ett exempel på FGM.

CGM (Continuous Glucose Monitoring) ger kontinuerlig glukosmätning och används ofta tillsammans med insulinpump. En CGM består av en liten sensor precis under huden. Den läser av glukosnivån i vävnadsvätskan med några sekunders mellanrum och skickar sedan avläsningarna trådlöst till glukosmätaren. De flesta CGM:er kan programmeras med larmgränser för låga och höga värden. Några av de CGM-system som används i Sverige är Dexcom och Guardian Connect (för Iphone).

Samtliga dessa mätare förmedlas via din diabetessjuksköterska som också visar och instruerar dig i hur de fungerar.

Läs mer om testet 

Svar:

Nej, själva sockerintaget ökar inte risken för diabetes. Dock kan ett stort intag av socker, fett och andra energihaltiga livsmedel leda till övervikt, vilket i sin tur ökar risken att drabbas av typ 2- diabetes.

Svar:

Det beror på flera faktorer; behandling, sjukdomsläge, möjligheter till självkontroller och så vidare. Varje patient bör rådgöra med sin diabetesläkare/diabetessjuksköterska.

Svar:

Honung innehåller ca 85 % rent socker så det ska användas sparsamt. Det bästa vore om du kunde försöka lära dig att dricka te utan honung/socker/sötningsmedel.

Svar:

Det finns en ökad risk för diabetes om en nära släkting har sjukdomen. Risken är något olika beroende på om det rör sig om typ 1- eller typ 2-diabetes. Däremot behöver det inte automatiskt innebära att du får diabetes.

Svar:

Detta är mycket individuellt, rådgör med din läkare.

Svar:

Det kan hända när du råkar komma åt något av de många små blodkärl som finns under huden.

Jag har haft diabetes typ 2 i några månader och min diabetessjuksköterska pratar mycket om att ha ett bra blodsockervärde och jag testar mig ofta.

Svar:

Högt blodsocker är svårare att känna av än lågt. Det finns emellertid vissa symtom som kan kopplas till högt blodsocker. Det är till exempel: dimsyn, trötthet, törst och ökande urinmängder. Eftersom symtomen på högt blodsocker är så diffusa är det viktigt att kontrollera blodsockret regelbundet för att undvika långa perioder med förhöjda sockervärden. Vid lågt blodsocker är symtomen ofta tydligare. Tidiga symtom på lågt blodsocker är till exempel: hunger, darrningar, blekhet, koncentrationssvårigheter och trötthet. Om blodsockret blir ännu lägre kan det tillkomma kallsvettningar, synstörningar, beteendeförändringar och till och med medvetslöshet och kramper.

Svar:

Det är en benämning för kroppens reaktion på låga blodsockervärden.

Svar:

HbA1c-värdet indikerar hur bra blodsockerkontrollen varit cirka sex till åtta veckor tillbaka i tiden.