Är det vanligt att personer med långvarig diabetes (>20 år) har en försämrad förmåga att känna av hypoglykemier?

Svar:

Ja, det är mycket vanligt.

Svar:

Risken att utveckla mikro- (det vill säga i ögon, njure och nerver) och makrovaskulära (hjärta och kärl) komplikationer ökar.

Svar:

Blodsockret stiger, ketoner (syror) bildas och kroppen blir kraftigt uttorkad. Tillståndet är livshotande och sjukhusbehandling måste påbörjas snarast.

Jag undrar vilka långsiktiga konsekvenser hypo- och hyperglykemier man kan få och vilka kort- och långsiktiga skador man kan få om man hamnar i koma av dem (under förutsättning att man vaknar upp då). Är permanenta skador vanliga, eller brukar man återhämta sig helt efter hypo- eller hyperglykemisk koma?

Svar:

Enstaka hypo- och hyperglykemier ger sannolikt inga skador, varken på kort eller lång sikt. Allvarligare, frekventa hypo- och hyperglykemier som leder till sjukhusvård, särskilt vid samtidig medvetslöshet, kan ge skador på bland annat hjärnan. Dock kan även frekventa hypoglykemier som leder till medvetslöshet som man vaknar upp ifrån av sig själv ge minnesstörningar på längre sikt.

Svar:

Du tänker på insulinkoma = medvetslöshet med lågt blodsocker. Som anhörig har man möjlighet att ge en glukagonspruta vid insulinkoma för att snabbt höja blodsockret. Är man ensam vid insulinkoma, utan någon anhörig eller god vän intill sig så är alla former av medvetslöshet allvarliga.

Största risken är kräkning och, att magsäcksinnehållet hamnar i lungan, med risk för kvävning. Denna risk är störst om individen samtidigt intagit alkohol. Det är därför det är så viktigt att man innan sänggående, efter dans, fest eller bara vid mindre mängd alkohol, tar ett blodsockerprov och äter något om värdet ligger under 7 mmol/l. Detta för att minska risken för insulinkoma.

Jag har efter 38 års typ 1-diabetes oförklarligt drabbats av hyperglykemi. Jag har varit inlagd och utredd men inga fysiska orsaker har hittats. Problemet kvarstår och jag behöver nu dubbel insulindos mot tidigare. Kan man bli resistent mot insulin efter så lång tid?

Svar:

Efter ett antal år är det ofta så att mängden insulin behöver ökas på grund av insulinresistens, precis som du skriver. Orsaken är kanske viktuppgång eller att man rör sig mindre än tidigare. Genom att tillföra mer insulin kommer man förbi den uppkomna insulinresistensen.

Svar:

Vid lågt blodsocker frisläpps stresshormonet adrenalin. Det är det som gör att man också kan få upp blodsockret. Sockret från levern släpps ut i blodcirkulationen. Insulinkänningen gör också att man känner av att man har lågt blodsocker genom adrenalineffekten: hjärtklappning, svettning och darrhänthet. Det är detta som påkallar uppmärksamhet hos individen att blodsockret är lågt. Adrenalin ger också hungerkänsla som gör att individen äter mer. Blodsockret går också upp av denna orsak.

Högt sockervärde på morgon (12,5) och sedan runt 8 under dagen, vad beror det på?

Svar:

Är det så att du har 4 doser insulin med det långverkande på morgonen, så talar ett högre morgonblodsocker (än under dagen) för att du har för liten dos långverkande insulin. Prata med din läkare eller diabetessköterska om en dosändring. Det är viktigt att kontrollera hur blodsockret ligger klockan 3-4 på natten. Är det lågt så kan blodsockret stiga framemot morgonen, en så kallad rekyl. Tag därför ett blodsocker vid 3-4-tiden innan du diskuterar med din läkare eller sköterska.

Jag fick i veckan veta att jag har diabetes typ 2 och jag vet ingenting om det. Jag har fått två mediciner som jag ska ta: en tablett till natten och en tablett på dagen. Hur vet jag om mitt socker inte ligger där det ska? Hur mår jag när det är fel?

Svar:

I början av behandlingen kan det vara bra att få en liten förpackning (kanske 10 stycken) blodsockerstickor för att testa blodsockret någon gång per dag, oftast bäst innan frukost. Är det så att blodsockret fortfarande är högt så känner du av det genom att du är törstig och behöver kissa mycket.