Svar:

Ja, det måste du sannolikt göra. Hur detta ska göras bör du diskutera med din läkare eftersom det beror väldigt mycket på hur du brukar motionera samt vilken typ av insulinbehandling du har.

Jag är 24 år, diabetiker och behandlad med insulinpump. Jag har senaste åren legat sämre till i HbA1c (94 mmol/mol senast) av olika anledningar. Jag är väldigt fysisk och rör på mig mycket men har på senare tid känt att jag inte orkar alls lika mycket som jag gjort innan, samt att jag mycket lättare får kramp i musklerna.

Svar:

Först av allt ska sägas att det är otroligt bra att du är så fysiskt aktiv! Generellt sett så är det dock inte så bra att träna om blodsockret ligger över 15 eller under 4. Kroppen blir då lättare stressad (ökade stresshormoner i blodet bland annat) vilket gör att blodsockret svänger upp och ner mer.

När man har ett HbA1c på ca 94 mmol/mol kan man fundera på två saker. Är det så att du får för lite insulin? Eller är det så att du får blodsockersvängningar och så kallade rekyler, d v s stressorsakade blodsockerhöjningar p g a blodsockerfall i samband med träningen? När man inte riktigt vet, och även börjar må sämre i samband med träning så är det ju viktigt att få veta (även med tanke på att ditt HbA1c ju är i överkant). Rådet till dig är att be din diabetessköterska förskriva en CGM (ett system för kontinuerlig glukosmätning) som du använder tillsammans med din insulinpump. På det viset får du en bättre överblick på dina svängningar så du kan motverka dem samt anpassa dina insulindoser bättre efter din träning.

Hoppas du får ordning på dina blodsockernivåer så att du mår bättre och fortsätter att vara fysiskt aktiv!

Jag är en ganska aktivt tränande diabetiker. Jag tränar oftast på eftermiddagen (gång/stavgång/cykling/styrketräning på gym) och då brukar blodsockret vara stabilt. Nu har jag provat att träna innan frukost och innan insulinintag. Det gick inte… blodsockret steg ganska mycket. Provade med att äta först, ta insulin och sedan träna, men det är samma där. Blodsockret stiger oftast. Min fråga är: hur länge bör man vänta med att träna efter insulinintag? Eller spelar det egentligen ingen roll?

Svar:

Det är förståeligt att du är lite undrande, eftersom man traditionellt sett brukar se en sänkning av blodsockret vid fysisk aktivitet. Särskilt när man är diabetiker så ökar kroppens känslighet för befintligt insulin (oavsett om det är ens egenproducerade vid typ 2-diabetes, eller om det är injicerat insulin vid typ 1-diabetes), men icke-diabetikers insulinkänslighet ökar också. I och med att känsligheten ökar för insulin brukar blodsockret istället gå ner. Du beskriver ju ett annat scenario, där du istället har uppmärksammat en höjning av blodsockret efter fysisk aktivitet på morgonen. När man tränar på morgnarna är det viktigt att tänka på att kroppens lagrade kolhydratreserver antagligen är mycket låga, varför kroppen istället använder det lagrade fettet som energidepå. Morgonsockervärdet är ofta ganska lågt, dessutom. Förslaget är att om du vill träna på morgonen så kan du dela upp frukosten i två delar. Före träningen äter du de långverkande, fiberrika kolhydraterna och hoppar oftast över frukostdosen insulin. Efter träningspasset tar du den andra halvan av frukosten tillsammans med insulinet, dock oftast en reducerad dos. Lösningarna ser ju också olika ut beroende på olika fysiska aktivitetsformer, där intensiv kort träning (löpträning t ex) kräver andra lösningar än lågintensiv men längre aktivitet (promenad t ex). Det bästa är att prova sig fram och hitta det sätt som fungerar, där frekventa blodsockerkontroller förstås är viktigt.

I ditt fall gick ju blodsockret upp efter träning, och man kan misstänka att du helt enkelt fick en ökad halt av stresshormonet adrenalin i samband med träningen (så kallad rekyl) på grund av att du under en period hade blodsockerfall utan att märka det. Hur du tränade, intensitet och träningstid, och vilken kombination med mat och insulin du valde kan kanske förbättras? Det är ju också svårt att dra kloka slutsatser av enstaka motionspass, ofta är det ju bra att få in rutiner och regelbundenhet vad gäller träningen också, d v s återkommande pass på regelbundna tider. Då blir det också lättare att lära sig hur man reglerar både mat och insulin för att må så bra som möjligt.

Hoppas du inte tycker att svaret är nedslående, utan att du fortsätter att motionera regelbundet. Motion är ju kanske det viktigaste ”friskpillret” vi kan ge kroppen, oavsett om vi har diabetes eller inte.

Jag undrar vad jag ska äta när sockret är på väg ner efter träning innan läggdags. Jag äter alltid efter träning, men innan sänggående sjunker ibland sockret fast jag äter och äter. Vad är ett säkert kort att äta för att få sockret att stanna och gå uppåt igen? Ibland kan jag få vänta 1-2 timmar för att kunna gå och lägga mig för sockret inte vill gå upp.

Svar:

Risken för hypoglykemier (blodsockerfall) finns alltid vid fysisk aktivitet, både under passet men framför allt 30-40 min efter passet. Beroende på intensitetsgrad och passets längd kan risken för hypoglykemier hålla i sig uppåt ett dygn. Därför behöver man verkligen planera ett fysiskt aktivitetspass.

2-3 timmar före träningspasset behöver man äta en rejäl måltid, och då ta sitt insulin (möjligen med reducerad dos beroende på planerad aktivitet). Under långvariga träningspass kan typ 1-diabetiker behöva äta/dricka snabba kolhydrater för att hålla blodsockret jämt. Efter passet behöver man kontrollera blodsockret upprepade gånger, precis som du verkar göra, för att inte gå och lägga sig innan blodsockret är stabilt igen. Är blodsockret fortfarande på väg ner kan snabba kolhydrater (såsom druvsocker) vara ett bra sätt att förebygga framtida rekyler (hypoglykemier som orsakar stresspåslag i kroppen som ökar blodsockret men istället gör kroppen mer okänslig för insulin) och på ett säkert sätt få upp blodsockret igen. Många brukar också behöva minska sin basinsulindos efter ett rejält träningspass.

Lycka till, och bli inte avskräckt från att träna p g a blodsockerfallen; även personer med diabetes springer exempelvis maraton. Det krävs bara lite mer planering i samband med träningspassen – pröva dig fram.

Senast uppdaterad: 2021-04-15